Kaveldun och småkryp

 
 
 
Min morfar Karl sa alltid: Glöm inte bort att vara barn. Se också det vackra i det lilla.

Det lilla i det vackra och därför lyfter vi små vackra insekter åt sidan, lyfter på stenar för att se vad som gömmer sig inunder och skådar ljuset i den vattendroppe som hänger på grässtrået.

Höstens sköna promenader

Nu börjar det bli vackert. En hög himmel omringad av gula höstfärger. Gula höstfärger toppad med en hög klar himmel. Genom byn fick jag sällskap av Syster Sara och hennes två barn. En upptäcksfärd med många gröna larver, håriga larver och sniglar med hus att flytta till vägkanten så att de inte ska bli överkörda. Omtanke om det lilla. Sånt gillar jag.

Uppåt och framåt

Efter trettio veckor så sitter jag här hålögd, hårlös och bröstlös. Lägg därtill trött, trött och illamående så har du en god sammanfattning av min sista vecka. Men jag måste säga att jag är lyckligt lottad. Av trettio veckors ofrivillig tid inom sjukvården har jag bara varit övertrött i tre veckor. Det finns de som ligger helt utslagna under sex månader. Nu har jag fått min sista behandling och är helt fokuserad på uppåt och framåt. Jag kan konstatera att jag inte klarar av att sitta still och arbeta, då blir jag sjuk. Därför ska jag byta inriktning och göra det jag alltid har velat göra, och gjort lite halvhjärtat. Nu har jag sökt till ett antal konstutbildningar och tänker ge det en chans. Vilket mål har du kvar att uppfylla?