Så fort ett år går

Ett år senare har jag fått alla behandlingar som går att få...och alla biverkningar som går att få också. Men inte är väl jag ledsen för det. Det konstiga med bröstcancer är att mitt liv är mycket bättre nu än innan jag fick diagnosen. Jag har backat ur alla föreningar jag jobbat ideellt i under många år. Föreningar och uppdrag som har varit jätteroliga, utvecklande och viktiga. Jag har fått vara med om så mycket roligt. 

Jag har under senaste året fokuserat helt på att bli pigg igen. Jag har tränat, paddlat kajak, cyklat och målat..målat...och målat ännu mer. Samtidigt har jag lagt siktet framåt och jobbar inte lika mycket ensam hemma längre. Istället lägger jag 20 timmar i veckan på att planera kök åt kunder på Ikea. Jag har roligt hela, hela tiden. Tänk att få arbeta i ett hus med 220 onödigt positiva människor som gillar att lösa problem. De allra flesta välutbildade akademiker som driver företag vid sidan om, eller som helt enkelt gillar att ha kul. Slöseri med samhällsresurser tycker en del. Det tycker inte jag. Det är istället ett sätt att maximera det roliga och kunskapen....för båda parter. 

Frostnupet

Men visst är det väl skönt. Ena dagen femton grader och nästa dag minus fyra. Lika skönt båda dagarna. Jag vet inte vad du gör en sån här dag...men jag försöker att få ihop alster till Grums Konstförenings medlemsutställning. Har du vägarna förbi Galleri Strand i Slottsbron är du välkommen 15 - 23 november. Häpp.

Svårt att välja träning en varm höst

Men lite så är det när det är femton grader varmt i november.
Detta resulterade i att igår gjorde familjen allt möjligt i träningsväg. Jorma åkte rullskidor, Sofie sprang och jag tog en cykelrunda på min älskade Scott. Alla var nöjda och glada och t-shirt vädret lämnade ett leende från öra till öra.