Liftarna som gjorde min dag lite gladare

När jag träffade Jorma för 34 år sedan ägnade vi första sommaren åt att lifta runt i Danmark.
Den sommaren gav mersmak..så året därpå liftade vi genom Europa och ner till Grekland.
Vi var borta i tvåmånader och mötte en rad fantastiska människor.
Vi sov också bredvid autobahn med tamponger i öronen för att ta bort den värsta udden av bilar som susade förbi. Vi hamnade också hos en mysko taxichaufför i Ruhrområdet där vi sov med kniv under kudden (helt i onödan) och vi baxnade under tjocka duntäcken hos vinodlaren Manfred i Wurzburg efter att ha legat på bastunderlag längs vägarna i flera månader.
Därför tar jag gärna upp liftare som står efter vägarna med sina tunga välfyllda ryggsäckar. Alltid är de på väg någonstans och väldigt ofta reser de dit slumpen för dem...ofta till fina platser, underliga platser och spännande platser som de inte visste fanns. Jag älskar det där oplanerade sättet att resa...att vara öppen för alla spännande förslag. Det är när livet är som allra bäst.
De två jag tog upp idag...tjejen och killen till höger är från Danmark och Frankrike. De skulle möta upp sina liftarkompisar so(som de har lärt känna under vägen) vid Mickelsön i Grums. Med en vägbeskrivning som inte var den allra bästa, men som funkade.
Det här gänget gjorde faktiskt min dag lite gladare, just för att de är på väg, och att de gör saker på sitt sätt.
När jag frågade hur de hade hittat just den här vägen ( tre kilometer från huvudleden) svarde de:
– Vänliga människor på vår väg har visat oss denna fina plats att övenatta på. Och förresten...vilket fantastiskt land ni har. Ert land är så vackert.

Mostrig - inte mammig

När inte pappa och mamma finns i närheten får man ta vad man har.
Nu är Matilda trött (mitt i middagsbestyren) och då blir hon "mostrig".
Det finns massor jag har lärt mig av andra kulturer. I Zambia lärde jag mig att använda chitengen och det är bara en av massor med saker jag lärt mig i byn nära Lundazi.
I fyra dagar har vi fått rå om Matilda medan mamma och pappa är på sjukhuset och tar hand om den nyfödda lillebrodern. Fast vi är sex vuxna i huset är det stolta mostern hon gärna tyr sig till.
I sådana lägen måste jag tacka mina vänner i Zambia som lärde mig att använda chitengen för att bära barnet med. Jag har så mycket att tacka dessa människor för.

Storasyster i går

Jag har en sådan tur att jag får vara moster på heltid till Matilda.
I går blev hon storasyster till en liten pojke och vi får rå om henne i några dagar.
Bad i baljan, smultronpromenad, klappa katten, sitta på hästen, sitta i diskbaljan och plaska och sova på mosters rygg.